Jag lärde mig meditera 1991. Vid själva instruktionen bad meditationsläraren mig att blunda och sedan nynnande han ett litet stycke på sanskrit. Han uttalade mitt mantra och jag fick upprepa det några gånger, viska det några gånger och sen tänka det tyst för mig själv. Jag mediterade i två minuter och kände plötsligt hur en oförklarlig glädje bubblade upp i mig, från magen, eller hjärtat. Det kändes som jag skulle börja gapskratta, men jag lyckades behärska mig. Kanske borde jag bara ha släppt ut det.
Än idag, många år senare, är jag fascinerad av detta avgörande ögonblick i mitt liv. Tänk att det bara behövdes två ynkliga minuter, där jag med ett mantra lyckades bryta den ständigt pågående strömmen av tankar i sinnet, för att komma i kontakt med min sanna natur, ren oförvanskad glädje och kärlek. Det är varandet, som alla vi människor delar, men som så få av oss lever i kontakt med. Meditationen påminner mig ständigt om vem jag verkligen är, bortom den tvångsmässiga floden av tankar som sinnet producerar. I Österlandet kallas intellektet för "Den tjattrande apan". Vi tänker mellan 50 och 70 tusen tankar om dagen och de flesta av dem är samma tankar som vi tänkte igår. Meditation är en teknik som vi använder för att bryta identifikationen med tankarna och komma i kontakt med vår sanna natur. |
